FRI FRAKT ÖVER 499 KR*

PRISGARANTI

ÖVER 125 ÅR I BRANSCHEN

Produkter
Annat
Logga in
|

Designporträtt

En skandinavisk klassiker

Mitt i småländska Vaggeryd lever arvet från Yngve Ekström vidare. Här kan man se stolen Lamino och andra klassiker från Swedse växa fram. Idéen är densamma i dag som för 70 år sedan - design som håller tidens tand.
Torsdag 4 april 2019
Share article

Han ser rakt på oss. Från ett fotografi i fabriken foajé. Kraftiga ögonbryn. Varm, men ganska sträng blick genom svarta hornbågade glasögon. Munnen på väg att spricka upp i ett leende. Bilden är tagen i mitten av 1960-talet i Yngve Ekströms ateljé, ungefär tio år efter att hans Lamino lanserats. 

Visste han redan då att denna fåtölj skulle bli en framtidssäkrad ikon? 

- Jag har själv en hemma. Ett 1960-talsexemplar i klassiska kombon lackerad ek och mörkgrå lammullsklädsel. Komplett med fotpall. Ett arv efter mina föräldrar som hade den i sitt första gemensamma hem. Jag är uppväxt i den. Minns när den efter lång och hård användning bytte klädsel, fick lite lack och blev som ny. Nu står den i mitt eget hem där familjen inklusive katterna tävlar om att hinna först till den efter dagens slit (nåja, katterna har förstås redan softat där). 

Jag vet dess värde, men vad är dess hemlighet? - Häng jackan på en av grenarna, säger vd:n Sonnie Byrling. Grenen tillhör rockhängaren Tree, en annan av Swedeses signaturmöbler, formad som just ett stiliserat träd. Också den tillverkad på fabriken här i småländska Vaggeryd. Och även den, som så många andra av företagets produkter, en sorts rumsskulptur i sig. Sonnie är delvis uppvuxen i trakten, morföräldrarna drev jordbruk någon halvmil härifrån. Tidigare har han bland annat varit vd för anrika mattproducenten Kasthall. Nu berättar han om de båda bröderna Ekström, som fredsåret 1945 startade ESE-möbler, firman som sedan skulle bli Swedese. - Yngve var esteten, den som hade passionen för konsten och musiken. Brorsan Jerker stod för ordningen och redan.

Och vem är du av bröderna Ekström? 

- Jag försöker balansera de här två krafterna, så att de väger lika, det är vad som krävs. Han leder in oss i trälagret som luktar fantastiskt gott. "Träslöjdssal, eller hur?" Här ligger de tunna träskivorna som ska pressas ihop och bilda grunden till stommen i Laminon och de andra av Swedeses möbler som bygger på det sin kallas skiktlimning. Höga travar med vackert ådrad ask, björk, bok och ek.

När du får hem din Lamino har processen startat för länge sedan, säger Sonnie. - För hundra år sedan har någon planterat eken och sedan sett till att vårda den till en rak, fin stam. Tagit hand om trädet som ska bli en Lamino. För att spara på träet och få tillräckligt breda sjok, skärs skivorna fram ur stocken på ett speciellt sätt, förklarar han.

Tänk dig en pennvässare, som hyvlar fram de tunna träskikten i en snurrande rörelse, då blir skivorna bred och spillet minimalt. Skivorna limmas ihop och bunten formas sedan till den rätta profilen i en gigantisk värmepress där den "bakas".

Benparen och stommarna som på samma gång bildar ryggen och sitsen sågas sedan ut. Inspekteras av maskinförarens kritiska sinne. Som på alla andra stationer på denna fabrik.

Ta putsmomentet! Här är händerna måttet, säger Sonnie, när vi stannar till vid putsaren som med sina skyddskåpor över öronen tar ett extra drag med trästycket över den finare slipskivan, efter att ha känt med tummen över träets yta.

Så tar nästa, och nästa, förfiningsstation över. Och delarna börjar sättas ihop. Lackeraren ytbehandlar träet med miljövänlig lack eller olja. Nu drar hon på sig skyddsmasken i den ventilerade buren. En provpust med sprutan, kör igång lackandet med trästycket i ena handen och rörelser som liknar en danskoregrafi. Och nu påklädning. Först spänns Laminons bärväv fast. Den som "sätter komforten". Sedan det som är möbelns andra kännetecken, efter den smäckra stommen: fårskinnet.

Jag tror hemligheten med den här fåtöljen är att den är väldigt lätt, vilket ger den en viss sorts elegans, säger Sonnie när vi stannat till vid lagret av skinn i olika färger och strukturer.

Samtidigt skänker fårskinnet komfort, och de där två sakerna, att något är gracilt och bekvämt på en och samma gång, det brukar ses som en motsägelse, men i Laminons fall är det verklighet. Han berättar att gråa ullvarianten kommer från får som betar i Nya Zeelands storslagna landskap och att klimatet där ger ullens speciella jämna struktur.

Ullen, det är naturens eget sätt att skapa komfort, och det där är något vi har i oss, du vill känna på den.

Laminon har inte bara lyckats stå stadig genom 1960-talets slit och släng-frossa, överleva det oljekrisdeppiga 1970-talets klumpiga fururomantik, uthärda 1980-talets guldkantsdekadens och i slutet av 1990-talet kapa åt sig medaljen "Århundradets möbel". Den är dessutom, menar Sonnie, ett paraexempel på verklig hållbarhet.

Jag tror vi har kommit till en punkt på jorden där vi måste tänka hållbart och då är en Lamino en fantastisk produkt. Gjord av naturliga material i alla avseenden, packas i platta paket ut till butikerna. Kan användas i flera generationer, lagas om det behövs. När den kom var den avantgarde. Nu pratar man om den som en produkt som ligger exakt i tiden, det gjorde han bra, käre Yngve.

- Allt det här vill vi föra med oss också med våra nya produkter i framtiden. Inne i fabrikens utställningssal där en och annan "future classic" skymtar stannar vi till vid det väldiga modernistiska fönsterpartiet. Sonnie berättar om alla fabrikens möbelnyheter på årets möbelmässa. Talar igen om "händernas kontakt med produkten, passionen för estetiken" och säger till sist: - Yngve Ekström var en pionjär. Det sägs att han brukade komma gående genom skogsdungen där ute, på väg till jobbet med pipan i munnen.

Ur c/o Svenssons våren 2019

Populära kategorierSwedese bordSwedese fåtöljSwedese möblerSwedese soffaSwedese soffbord och Yngve Ekström fåtölj.

c/o Svenssons

Följ oss