FRI FRAKT ÖVER 495 KR*
PRISGARANTI
ÖVER 125 ÅR I BRANSCHEN
Designporträtt
Hantverk & hållbarhet
Emma Olbers stökar runt på sitt kontor, en gammal butikslokal på Södermalm i Stockholm, med två skyltfönster mot gatan och tunna gardiner för det ena. Medan hon måttar espressopulver i en mockabryggare funderar hon över hur det är att vara Sveriges just nu mest prisade formgivare.
– Alltså, det känns ju aldrig så när man är mitt i det. Men jag blir otroligt glad eftersom det hänger ihop med hållbarhet … det är en härlig känsla. Hon mikrar mjölk i köket, minimalt men – förstås – noggrant utformat, och ber om ursäkt för att kontoret är stökigt medan hon tar upp några torkade blommor från golvet.
– Möbelmässan tog ju slut i går, säger Emma. Det är snarare charmigt kreativt med dubbla skrivbord, moodboards, naturtoner och trä. Stora bilder och skisser, fullt av hemliga projekt som blir offentliga först nästa vår. I veckan som gått, den så kallade designveckan, blev Emma Olbers Årets designer på Elle Decoration Design Awards. Ett pris hon fick även 2019, då av magasinet Rum. I höstas utsågs Emma till Årets inredare av en tysk tidskrift, för Gamla biblioteket på Nationalmuseum, och 2018 fick hon tidningen Residences miljöpris.
Få formgivare är lika konsekventa i sitt miljöarbete som Emma Olbers, och när vi sitter vid hennes långa träbord pratar hon hellre om klimatavtryck och flygsubventioner än möbeldesign. Hellre om Greta Thunberg än om sig själv.
– Den här tiden som vi lever kallas för antropocen, efter det grekiska ordet antropos som betyder människa, tiden då vi är den enskilt största påverkan på jordens system. Om vi bestämmer oss för att vända utvecklingen finns det fortfarande ett litet fönster öppet.
Hur känner du inför det?
– Ljusa dagar tänker jag att jag kan påverka situationen, och försöker göra det. På middagar uppmuntrar jag alla att testa sig själva på Klimatkontot och att försöka sänka sitt avtryck med 20 procent. Det blir roliga diskussioner.
Och mörka dagar?
– Då tänker jag att det kommer att bli sjukt jobbigt, blåsa och brinna och stora flyktingströmmar. Jag tänker att Strindberg hade rätt när han sa ”Det är synd om människan”. Inom kosmologin är Olbers paradox en berömd gåta: Varför är natthimlen mörk trots att det finns ett oändligt antal stjärnor? 1700-talets tyske astronom är en släkting till Emma Olbers man, och i inredningsvärlden skulle Olbers paradox kunna vara en möbeldesigner som predikar antishopping. Men Emma ser det inte så.
– Självklart är det ett dilemma, men jag tror inte att shoppingförbud är lösningen. Pengarna måste snurra på något sätt. Men jag kan berätta att björk är ett bra material, och att bambu är ännu bättre. Det är farligt att hetsa på konsumtionen däremot, det är hur vi handlar som är problemet.
Vem ser du framför dig som kund?
– Jag tänker alltid att kunden sparar och tänker länge före köp, jag vill att det ska vara så.
Hur har du det hemma hos dig?
– Ingen i min familj gillar att kasta saker. Om jag handlar är jag extremt noga med materialval. Jag skulle bli galen om det inte var hög kvalitet. Men visst, det blir dyrt och då har man inte råd att byta. Just nu har jag min egen Rejoin-soffa, men innan det hade vi en Poul Kjærholm som jag hade köpt på Bukowskis. Efter 15–20 år sålde jag den på Bukowskis igen, kanske till och med för mer än vad jag hade gett. Det är cirkulärt! Uppväxten med två systrar på ett västgötskt lantbruk, som femte generation på gården, har påverkat henne starkt. Hennes föräldrar var formintresserade.
– De sparade pengar för att köpa dansk och svensk design, så jag är uppvuxen med det. Men jag tror också att när man bor nära naturen får man ett annat perspektiv.
Hur var du när du var liten?
– Jag var nog lite som Pippi Långstrump och stod upp för det jag trodde på. Mitt första föredrag handlade om att sortera yoghurtförpackningar, haha.
När bestämde du dig för att bli möbeldesigner?
– Det var nog ett hyfsat medvetet beslut i typ mellanstadiet. Som 20-åring flyttade Emma till Stockholm för att studera på Nyckelviksskolan. Därefter blev det Beckmans designhögskola. Hennes första möbel i produktion var en köksserie för Ikea i slutet av 1990-talet – ungefär samtidigt som Emma skaffade lokalen vi befinner oss i – och på frågan om vilken möbel som var hennes genombrott nämner hon soffan Rejoin för Ire möbel från 2011. Den som hon själv har hemma i sitt vardagsrum. Rejoin var den första soffan som Svanenmärktes och Emmas första som utsågs till Årets möbel. Den tillverkas fortfarande med miljön i åtanke och är lättmöblerad och föränderlig tack vare att den består av moduler. Även om Emma Olbers i främsta hand är möbeldesigner inreder hon våren 2020 Ersta nya sjukhus. Hon kan se sjukhuset från kontoret och när de spränger tre gånger om dagen skallrar de stora rutorna. Uppdraget fick hon efter att sjukhusledningen sett hennes jobb med Nationalmuseum. Tillsammans med arkitekterna bestämmer Emma färger och material.
– Det var ett rum på museet. Nu är det 10 000 kvadratmeter. Men vi ska försöka komma på lite speciallösningar och ta till vara på alla gamla träd som tas ner.
Vilka är de roligaste projekten?
– Problemlösningar på olika sätt. Som borden till Nationalmuseum, där vi använde hela stockar utan att ens dela på dem. Och det är alltid roligt att vara på fabriksgolvet och få nya infallsvinklar. I drygt tio år har Emma Olbers och hennes familj haft ett lantställe i Stockholms norra skärgård, ett sekelskifteshus med fyra hektar mark. Där är de hela somrarna och på helger.
– Jag har läst att man ska vara i naturen minst en timme i veckan för att må bra. Och när man bor i stan kommer man långt ifrån var saker produceras, förståelsen för naturens kretslopp blir mindre när man hetsar fram och tillbaka till jobbet. Emma är säker på att uppväxten har fött hennes miljöengagemang. Hon har svårt att komma på händelser som definierat henne som designer, men inte som miljöaktivist.
– Jag gick på Sustainable Fashion Academy i Stockholm 2008 och det var en väckarklocka, det är enorm skillnad på utsläppen i tillverkningsindustrin. År 2016 gjorde jag en trendutställning där mina material rangordnades efter utsläpp och jag insåg att ett kilo skinn släpper ut 300 gånger mer än ett kilo björk. Emma Olbers plockar med prototyper för den miljösnälla bambulampan hon designade häromåret. Möbelmässan må vara slut, men efter intervjun med c/o Svenssons har hon direkt ett nytt möte inbokat. Emma konstaterar att hon ser ett attitydskifte: allt fler bryr sig om miljön, allt fler handlar medvetet. Lodenrocken hon ärvt av sin mamma får numera uppskattande blickar även utanför Södermalm. Och det sista jag hör när Emma Olbers stänger dörren bakom mig är hennes avskedsord: – Glöm inte att demonstrera!
Emmas klimatsmarta tips:
- Räkna ut ditt klimatavtryck på till exempel www.klimatkontot.se.
- Tänk efter en extra gång innan du handlar.
- Kolla in materialet eftersom det står för cirka 50 procent av koldioxidutsläppen, är det förnyelsebart (går att producera av jorden på under 70 år) eller återvunnet?
- Kommer produkten att hålla, kommer den att slitas snyggt och går den att underhålla och reparera?
- Går den att återvinna? Kan materialet användas igen? När det gäller möbler är ett tankesätt att den ska kunna användas lika länge som det tog för planeten att tillverka materialet. Så en stol bör hålla i 70 år.