FRI FRAKT ÖVER 495 KR*

PRISGARANTI

ÖVER 125 ÅR I BRANSCHEN

Produkter
Annat
Logga in
|
Kunskap & inspiration/Reportage/Designporträtt/String inspiration - Reportage med String
String hyllsystem i beigt i ett beigt vardagsrum.

Designporträtt

String inspiration - Reportage med String

Vi går bakom kulisserna på en svensk designklenod, Stringhyllan, och upptäcker ett arv fyllt av funktion och poesi. Nils och Kajsa Strinnings mästerverk lever vidare.
torsdag 12 maj 2016
Share article

KLICK, KLICK, KLICK… det påminner om ett casino när spelmarkerna läggs ut med flinka fingrar. Dick Ericsson plockar ner Stringhyllans stålpinnar i en jigg, trycker på en knapp och punktsvetsmaskinen rycker fram över ståldelarna så att gnistorna hoppar. Inom någon halvminut är en golvgavel klar och glödhet i svetspunkterna där en 1 200 graders kortslutning har smält ihop pinnarna med ryggen.

- Svetsen gör ett fantastiskt jobb med 39 punkter i ett svep, både trepunktssvetsar och dubbelsvetsar på en gång, ropar Dick och skyndar sig att plocka upp gaveln ur jiggen innan metallen kallnar och krymper.

Vi befinner oss i ett av Stringfenomenets minst besökta centrum, på Lövås Svets, utanför Anderstorp i Småland, de kluriga verkstädernas landskap. Här är det långt till säljstrategier, hemsidor, stylister, möbelmässor och butiker, hela det mediala maskineri som säljer Nisse Strinnings genialiska hyllsystem från 1940-talet.

- Vi har designhöjden, varumärket och historien, i en designklassiker, men vill Stringent design positionera String som tidlösa möbler, berättar Peter Erlandsson, som äger varumärket String och driver String Furniture tillsammans med kollegan Pär Josefsson. För drygt tio år sedan återstartade de String i en monokrom vit kostym. Det var som om världen hade längtat. I ett slag lyfte Stringhyllan från sin då rätt dammiga plats i retroträsket  rätt in i 2000-talet. 

Detaljbild på String Pocket-hylla i valnöt och svart.
Vitt String-hyllsystem i ett hemmakontor.

String är i dag – och åter igen – en internationell succé. Förra året ökade försäljningen med fantastiska 40 procent. I verkstadens gulblå byggnad, med en sjuttiotalsfoajé i grönt och furu, som hämtad ur Twin Peaks, är det hårdvara som gäller: Stringhyllornas gavlar och de människor och maskiner som tillverkar dem sedan åtta år. Leif Bengtsson har arbetat här sedan 1969.

- Det står vd på papperen.

Han kan allt om svetsning. Hans pappa startade 1948 ursprungsföretaget Vibe svets här i byn för att tillverka trådprodukter, vispar och ljusstakar. ”Kjolskydd för cyklar var en stor grej då.” Peter Erlandsson kontaktade Leif med en fråga om verkstaden kunde svetsa Stringhyllor.

- Det är väl ingen som vill ha de där gamla hyllorna som jag hade som liten, var Leifs första reaktion.

Men svetsa kunde man och nu går Lövås Svets på tvåskift med fem-sex maskiner som spottar ur sig blänkande stål med ett rytmiskt dunkande och pysande. Buntar av ståltråd ligger som sovande stålkrokodiler överallt. Sonny Hägg monterar golvgavlarnas fötter.

- Jag är robot här, det är ett bra jobb, man behöver inte tänka så mycket om man inte vill.

Det går blixtsnabbt när han pillar in en stålring i en öppning, som i en myntautomat, droppar en liten bricka i läge och så blixtrar det till.

- Klart! Jag har faktiskt inte sett en Stringhylla i verkliga livet, men jag har väl gjort 36 pall med gavlar den här veckan, säger han.

Det är viktigt att Stringhyllan tillverkas i Sverige.

- Made in Sweden är ett starkt argument utomlands. Vi har aldrig ens funderat på att göra String i Kina, även om det skulle bli billigare. String kan se enkel ut, men den är inte alls enkel att tillverka.

Precision och finess är allt. Pallarna med gavlar ska vidare till lackering i Hillerstorp, nästa station i Strings tillverkningskedja, som börjar med LKABmalm, blir tråd på ett engelskt stålverk, skeppas till Gunnars tråd i Hillerstorp, riktas där, och sänds hit till Lövås.

String Pocker Shelf-hylla i köket med kökstillbehör på.
String hyllsystem i vitt för hemmakontoret.

FÖR ATT HITTA STRINGS rötter måste vi dyka 70 år tillbaka till 1940-talets efterkrigstid, då rustningsindustrins nya material skulle hitta uppgifter också i fredstid. Flygplansteknik är grunden till Strings värld. Stål ersatte trä, nya plaster nådde marknaden. På KTH i Stockholm pluggade den unge ångermanlänningen Nils Strinning arkitektur, men det var inredning, inte hus han fascinerades mest av.  Hans skolkamrat Karin ”Kajsa” Svanholm, med sitt fokus på teckning och konst, blev snart Nisses kärlek och livskamrat.

Han hade knåpat ihop det smarta och storsäljande diskstället Elfa med plastingjutna trådar och när Bonniers Folkbibliotek 1949 utlöste en tävling om en bokhylla omarbetade paret idén. Det sägs att Nisse fick snilleblixten när han satt och grunnade på toaletten.”Javisst, en sidostege i stället för att fästa hyllorna i väggen!” Han gillade system, funktion och teknik, medan Kajsa hade den konstnärliga känslan och det var antagligen hon som gav Stringhyllan dess lite mjukare uttryck med lutande trådar högst upp, en viktig skönhetsdetalj.


- Vi ska inte glömma bort Kajsa. Hon är försynt och vill inte ta åt sig någon ära, men hon är nog mer involverad än vad vi kan ana”, funderar Peter Erlandsson.

Kajsa ritade också de reklambilder som visade hur String kunde användas i femtiotalets moderna hem, hur snyggt och luftigt systemet tog sig ut. Stringhyllan vann tävlingen, såldes först som BFB-hyllan, men bytte snart namn till det mer svängiga String. 1954 fick hyllan guldmedalj på Milanotriennalen och säljsuccén i världen var ett faktum. När den nya FN-skrapan inreddes skruvades String-hyllor upp i alla kontor. Strinning själv påstod att det såldes 15 miljoner hyllor fram till 1970-talet. För varje gavel fick han och Kajsa 25 öre i royalty.

Snart byggdes systemet ut med nya bredder, höjder, fristående hyllor och hyllor med plexigavlar. Driften att hitta det perfekta hyllsystemet kom att bli Strinnings mission och han utvecklade system efter system: Continent, 2 Punkt, Tandem, Kam, Trombon, Tingotek, det ena fiffigare än det andra, men inget av dem hade Strings genialiska enkelhet och inget av dem sålde som String. ”Hylldjäveln”, som Strinning kallade den, blev både hans välgörare och öde. Strinning hittade inte heller fram till sin ”Myran-dödare”, en möbelrival till Arne Jacobsens Myran-stol. Familjen Strinning hade 1959 flyttat till skatteparadiset Schweiz där Nisse och Kajsa till sist kunde rita sitt eget hus med utsikt mot Genèvesjön. 

Detaljbild på String-gavel.
Beige String-hylla och hyllsystem i beigt vardagsrum.

Mycket tid och energi åts upp av plagiatmål. String plagierades minst 100 gånger, 200 påstod Strinning själv och först 1962 fick String Design äntligen patent på hyllan.

-  I ett slag fick 32 plagiatörer lägga ner sin tillverkning, berättar Peter Erlandsson.

I slutet av sjuttiotalet skildes paret Strinning. Kajsa flyttade hem till släktvillan i Saltsjöbaden och arbetade med sin konst. 12 år senare kom Nisse efter, flyttade in på övervåningen med sina drömmar och sina långbänkar, bland annat en hotellsäng som smalnade av i fotändan för att spara utrymme. Stringhyllorna hade under åren producerats av olika fabriker, lagts ner, tagits upp igen, men slutade till sist i konkurs. Med snygg timing dök då de bägge herrarna Erlandsson och Josefsson upp och fick den då 87-årige Nisse Strinning med på en nystart. ”Han var pigg och klar, kallade oss för ’pojkarna’ och tyckte att vi hade driv”.

Från 2005 gjorde så String sitt stora ryck upp i nutiden. Minihyllan String Pocket som blev Nisse Strinnings sista design, var en pigg och färgknallig signal om det nya. Stringsystemet har senare utvecklats med String Office, en kollektion ritad av Björn Dahlström och Anna von Schewen. Nisse dog, men Kajsa Strinning lever 94 år gammal i Stockholm, i en lägenhet fylld av minnen, allmoge- möbler från släkten i norr och såklart, två äldre Stringsystem proppade med böcker.

- Nisse kom med en ny idé varje dag, men jag försökte bromsa dem. ’Nej, inte en grej till’, det stod jämt halvritade saker i trädgården, småskrattar hon där hon sitter vid köksbordet, äter vindruvor och tar ett glas eftermiddagsvin.

- Man måste ju utveckla idéer också, inte bara kläcka dem. Hon nynnar en stump, visslar lite, en stilig och klurig gammal dam. Vi kikar på en akvarell av Ingrid Bergman, målad med bravur av Kajsa 1940, då 18 år gammal. Ett rum är fyllt av solblekta papper, gulnade ritningar och pärmar, som om arbete pågick.

- Det här är Nisses rum, vi bodde båda här, säger hon.

Men Nisse Strinning levde aldrig här, även om hans ande dröjer bland sakerna. På väggen hänger en tavla med hus vid en sjö.

- Det är gamla gården Strinningen i Härnösand, säger Kajsa. Därav namnet. Så sluts cirkeln mellan en avlägsen barndom och ett storsäljande hyllsystem med ikonstatus. När det är dags för fotografering med två Stringgavlar, är hon mån om att de mjuka avsluten ska synas.

- Kommer de med på bild? Jag måste kolla att de är rätt vända, jo, det stämmer. Hennes omsorg om den detaljen visar att det allt var Kajsa Strinning som satte poesi i Stringhyllan, som gjorde den vänlig och inte bara funktionell. Stoltheten går inte att ta miste på.

Ur c/o Svenssons våren 2016

Några populära kategorier inom StringfamiljenString bordString byråString möbler och String skrivbord.

c/o Svenssons

Följ oss